NORRTÄLJE BANGOLFKLUBB 1948–

HUR DET BÖRJADE

Under vintern år 1947 kom Martin Gustavsson och Lennart Nilsson överens om att bygga en golfbana. Martin tog kontakt med Norrtälje Stad. De ville hyra ett område vid badplatsen på udden. Men de fick avslag. Istället fick de hyra en privat tomt på Jungfrugatan, som är en liten gata mellan Strandvägen och Villagatan. I augusti år 1948 var banan klar. Men även där uppstod problem. Grannarna lämnade in en skrivelse till Norrtälje Stad. De boende runt omkring var oroliga för att få sin nattsömn störd. Trots att banorna låg färdiga fick Martin och Lennart alltså inget tillstånd att öppna dem för allmänheten.

På sommaren 1950 blev Martin och Lennart uppsagda p.g.a. att tomten de hyrde skulle bebyggas. Då kontaktade Martin Norrtälje Stad och fick då hyra den plats som vi har nu idag, Granparken. 

DEN ALLRA FÖRSTA…

Den 12 maj 1948 skickade Lennart Nilsson en förfrågan till Svenska Miniatyrgolfförbundet angående föreskrifter och stadgar för att bilda en klubb. Den 15 september 1948 bildades den allra första klubben, Norrtälje Miniatyrgolfklubb. På det första årsmötet, som hölls den 1 juli 1949 bestämdes årsavgiften till 2,50 kr. Inträdesavgiften beslutades till 1 kr för damer och juniorer. Övriga fick betala 2 kr. Klubbens allra första ordförande blev Lennart Nilsson och kassör var Martin Gustavsson. (Vem som valdes till sekreterare kunde Martin inte komma ihåg). Medlemsantalet det första året uppgick till 12 personer. Den allra första kassaboken kostade 55 öre i inköp och resultatet för den första månaden, september, var 21 kr.

GRANPARKENS BANOR

Den 22 februari 1952 fick Martin Gustavsson tillstånd att låta allmänheten spela på banorna i Granparken. Vissa villkor måste dock uppfyllas. Banan fick inte hållas öppen efter kl. 22,30, högtalarutrustning fick inte förekomma och parkeringsplats för cyklar och andra fordon måste iordningställas. Om inte alla föreskrifter åtlyddes skulle polisman meddelas. Bristande ordning på banan eller i uppenbar olägenhet för kringboende, skulle medföra omedelbar indragning av tillståndet.

Den 15 april samma år, fick Martin tillstånd av länsstyrelsen, ”att under tiden 15 april – 1 oktober, mellan kl. 20,00 – 22,00 varje dag från en av sökanden tillhörig kiosk, belägen vid miniatyrgolfbanan i Norrtälje idka försäljning till allmänheten av konfektyr, kex, alkoholfria drycker, frukt och tändstickor. Detta bevis ska i huvudskrift eller bestyrkt avskrift genom sökandens försorg hållas uppsatt å väl synlig plats å försäljningsstället. Stockholm å landskansliet den 15 april 1952.”

Efter stor omläggning under hösten 1970 och våren 1971 öppnades åter minigolfbanan i Granparken, den 8 maj. Anläggningen hade fått underbevattning av alla banor, som också lagts om och många av banorna hade förlängts. Ett staket var uppsatt runt området och klubbhuset hade kommit på plats. Medlemmarna i Norrtälje Minigolfklubb hade arbetat i över 1 200 timmar.

År 1974 var banorna återigen i stort behov av omläggning. Numera lades s.k. ”filtbanor” istället för massabanor, eftersom det inte fanns tegelmassa. Omläggningen beräknades kosta ca 60 000 kr.

Utdrag av urklipp ur NT (Norrtelje Tidning) den 11 mars 1975. ”Om allt går som Norrtälje Minigolfklubb räknat med så kommer man att kunna erbjuda minigolf-entusiasterna en ny, modern bana till våren. Det arbetades för fullt på fritiden på banorna i Granparken. Som ett led i detta nyskapande ingick fällning av en del barrträd och röjning. De nya banorna var av glasfiberarmerad plastbetong och med nålfiltsmattor som spelyta. De 18 banorna skulle byggas efter standardprofil och på ungefär samma plats som de tidigare banorna. Utter Minigolf skulle leverera banorna till en kostnad av ca 60 000 kr. Till detta kommer en kostnad för cementplattor runt banorna., ca 4 000 kr. Bredden på banorna blir 80 cm och banhuvudet 160 cm. Läggning av plattor runt banorna skulle ske på frivillig väg.”

Den 24 april 1975 var anläggningen klar. Den öppnades för spel den 1:a maj. ”Men det har kostat stora pengar” säger ordföranden i Norrtälje Minigolfklubb till NT. ”Hela projektet har gått löst på 70 000-80 000 kr och dessutom har det hittills lagts ner exakt 803 frivilliga arbetstimmar.”

År 1987 lades det nya banor igen, City-banor den här gången. 

2004 var det dag igen för nya banor. Denna gång blev leverantören NIFO. Det är även de banor som finns på plats idag.

HAMNVÄGENS BANOR

På Stadsägan 988, i folketspark, fanns det cement-banor som ägdes av Karl Dahlqvist. Den 24 januari 1952 övertogs dessa banor av Norrtälje Miniatyrgolfklubb. Banorna byggdes om till s.k. ”massabanor”. Arbetet leddes av Östen och Eivor Ericsson. Banan dömdes ut och lades ner år 1969.

På pingstaftonen år 1981, den 15 juni, invigdes en ny minigolfbana (filt) på Hamnvägen. Därmed hade minigolf-intresserade tillgång till två banor. På invigningen hade ca 125 personer samlats. Ordförande, Einar Engstrand, hälsade alla välkomna till den nya anläggningen. Därefter höll Kurt Lodenius ett tal och förklarade anläggningen invigd. Efter detta spelade Lodenius en serie mot Engstrand. Därefter fick allmänheten spela gratis under tre timmar.

Banan lades ner år 1990 – eller 1991, p.g.a. att den var i mycket dåligt skick. Klubben hade inte råd att bygga en nyanläggning. Dessutom fanns det ytterligare problem, personal. Klubben hade inte tillräckligt med frivilliga medlemmar för att sköta två banor.

GRANPARKENS MINIATYRGOLFKLUBB

År 1953 bildades Granparkens Miniatyrgolfklubb. Den 10/7 samma år beviljades Granparkens Miniatyrgolfklubbs ansökan om inträde i Svenska Miniatyrgolfförbundet. Anmälningsavgiften var 5 kronor. Medlemmarna fick inte vara födda senare än 1938, de fick alltså inte vara yngre än 15 år. Den 22 februari 1958 beviljades Granparkens Miniatyrgolfklubb inträde i Sveriges Riksidrottsförbund.

SAMMANSLAGNINGEN

Sedan år 1953 fanns det två minigolfklubbar i Norrtälje, Granparkens Miniatyrgolfklubb med Granparken som sin bana och Norrtälje Minigolfklubb som höll till på Hamnvägen. År 1958 diskuterades en sammanslagning av dessa båda klubbar. Men medlemmarna kunde inte komma överens, så den diskuterade sammanslagningen blev intet. Först tio år senare, den 7 mars 1968, beslöt de båda klubbarna att slå sig samman. Man enades att den nya klubben om att den klubben skulle få namnet Norrtälje Minigolfklubb

MEDLEMSANTALET UNDER ÅREN

När den första klubben bildades år 1948 fanns det, som jag berättade tidigare, 12 medlemmar. Flest medlemmar var det troligtvis under 1970-talet. År 1972 kunde Norrtälje Minigolfklubb visa det högsta medlemsantalet av alla inom Upplands Minigolfförbund, 106 st. Men antalet fortsatte att stiga. År 1975 hade klubben hela 123 medlemmar. Sedan sjönk det. År 1980 var antalet medlemmar nere i 87 st och under 1990-talet har medlemsantalet sjunkit än mer. 1997 var det nere i 50 st och 1998 45 st.  2008 är medlemsantalet 58 personer.

”VÄRLDSREKORDET”

Vid seriespelet 2000-07-30 på Solnas Europabanor slog Norrtäljes serielag till med en tangering av det inofficiella rekordet för 5-mannalag. Rickard Lockner hade 18 slag!, Tomas Tillman 19, Magnus Åkerlind 20, Magnus Westerberg 21 och Christer Helgesson 22 slag. 

(Numer innehas rekordet av BGK Jönköping som 2006-07-23 hade 98 slag)

ELITSERIEN

2003 vann Norrtälje BGK Div 1 Norra och spelade därmed i Elitserien 2004. Äventyret i landets högsta serie blev kortvarig men nyttig erfarenhet. Vi slutade sexa av sju lag.

KLUBBENSPROFILER

En del personer har arbetat och betytt mer än andra för klubben. De första vi bör nämna var Martin Gustavsson och Einar Engstrand. Men även Östen och Eivor Ericsson kan räknas till klubbens profiler. Det finns säkert många fler, men vi nöjer oss med att lite kort om dessa fyra personer. Det blir ingen porträttsbeskrivning, utan vi kommer att skildra dessa personer från en personlig synvinkel, från tidningsurklipp eller efter att ha pratat med någon anhörig.

Martin Gustavsson

Martin var pionjären inom klubben. Vi berättade i början av denna berättelse, att Martin och Lennart Nilsson anlade den första minigolfbanan i Norrtälje. Martin var också med och bildade den första klubben. Han blev kassör. Sedan dess har han också vart ordförande och sekreterare i omgångar.

”Martin ägnade all sin fritid till minigolfen”, säger hans fru. ”Han gick direkt till banan efter att ha slutat sitt dagliga arbete, som målare. Men han klagade aldrig. Han var alltid lika glad och pigg. Han älskade sin minigolf. Men han lyckades aldrig få sina barn intresserade av att spela minigolf”, avslutar hon. ”Det berodde säkert på att de inte behövde betala för att spela”, försvarar sig Martin med ett skratt.

Einar Engstrand

Han var en riktig eldsjäl. Som ordförande i klubben var han envis och påstridig. Han var troligtvis kommungubbarnas skräck. Om Einar hade föresatt sig någonting, så gav han sig inte förrän han fått sin vilja igenom.

Han orsakade en kommunal tvist år 1971. Det gällde ett anslag på 9 000 kr för att rusta upp banorna på Hamnvägen. Men det hade börjat flera år tidigare, redan år 1968. Då fick han inga pengar. Året därpå försökte han igen. Ingenting då heller. I april år 1970 försökte han återigen. Han klämde då till med 40.000 kr. Den 27 augusti 1971 beslutade kommunfullmäktige att ge klubben 9 000 kr i anslag, mot fritidsnämndens ordförande, Hans Hanssons, önskemål. Fritidsnämnden ansåg nämligen inte att minigolf var en sport och därför behövde klubben inga bidrag. Men Einar lyckades tydligen övertyga kommunens gubbar om motsatsen.

Einar dog år 1981.

Östen & Eivor Ericsson

Både Östen och Eivor har betytt mycket för ungdomarna och båda två har haft olika styrelseuppdrag i klubben under åren.

Östen fick en fin utmärkelse för sitt arbete inom minigolfen. Enligt ett gammalt tidningsurklipp fick han RF:s förtjänsttecken i guld, vilket var en av idrottens största utmärkelse. Priset delades ut av Riksidrottsförbundets ordförande HKH Prins Bertil. Östen fick mottaga priset för sin insatts inom minigolfförbundet. Han var ordförande inom Upplands minigolfförbund i 25 år och ungdomsledare i 20 år.

Östen avled år 1998.

Eivor minns vi i första hand som domare. Hon kunde vara sträng, nästan petig, men hon tog också hand om och fostrade klubbens ungdomar. ”Jag minns ett tillfälle. Min yngste son var 11-12 år. Han hade ett häftigt humör, när han spelade minigolf. Tyvärr uppförde han inte alltid sig som han borde ha gjort, vilket inte Eivor gillade, (med all rätt). Han kunde slå med klubban och högt skrika ut sin ilska. Vid det här tillfället var det en tävling, då det inte gick så bra som min son önskade. Men han lyckades tygla sitt humör. Efter tävlingens slut gick Eivor fram till honom, berömde honom för att han inte blivit arg och gav honom en boll. Sådan var Eivor, sträng när det behövdes, men också uppmuntrande och tröstande.” berättar Eivor Westerberg

Eivor avled år 1991.

AVSLUTNING

Till sist vill jag säga ett STORT TACK till Martin Gustavsson, som muntligen har givit uppgifter om klubbens historia. Utan honom hade det inte blivit någon berättelse.

Ett tack även till Eivor Westerberg som lagt ned allt jobb för att sammanställa ursprungsdokumentet kring Norrtälje BGK:s historia.

Vi håller just nu på och skriver på framtidens historia, i samband med att vi 2019 började prata om att bygga om anläggningen utomhus så beslutades också att vi skulle satsa på både äventyrsgolf och klassisk filtbana.
Denna gång är investeringen 6,5 miljoner kronor.